Hoppa till sidans innehåll

I vithajarnas vatten

28 MAJ 2012 13:21
Läs Lennart Larssons rapport från hans Öppet Vatten simning i Sydafrika
  • Skapad: 28 MAJ 2012 13:21

Lennart simmar i Sydafrika

Rapport från Lennart Larssons Öppet Vatten simning i Sydafrika

Den 21 maj 2012 simmade jag den legendariska sträckan från Robben Island till Blouberg (förort till Kapstaden). Simningen är 7,5 km lång och det låter ju inte så märkvärdigt. Och det är ju inte sträckan som sådan som är utmaningen; nej det är vattentemperaturen som är grejen. För att simningen ska bli officiellt accepterad och intagen i statistiken, måste man var utrustad enligt de regler som gäller för Engelska kanalen (British Channel Rules), vilket innebär badbyxor/baddräkt, simglasögon och en vanlig badmössa. Våtdräkt är således inte tillåtet.

Vattentemperaturen i havet utanför Kapstaden ligger normalt på 11-13 grader, året runt. Periodvis kommer det in varmare vatten från nordväst och då kan det bli så ”varmt” som 16 grader. Men den turen hade jag inte. Vattentemperaturen varierade på sträckan mellan 12 och 13 grader.

Havet runt Kapstaden har ett oerhört rikt marint liv. Främst är det ju vithajen som har fått mest uppmärksamhet i media. På den nordvästra sidan, där Robben Islan ligger, finns det vithaj, men inte så frekvent som på andra sidan om Kapstaden ut mot Indiska oceanen, och inte heller lika aggressiva. Vidare finns det valar, delfiner, sälar och en massa olika fiskar.

Två dagar före, på lördagen, gick det mycket höga vågor så det så inte så bra ut precis. Under söndagen var det fortsatt omöjligt att simm, men mot kvällen började hoppet spira. Vinden tvärdog och vågorna minskade och se, på morgonen den 21 maj var det perfekta förhållanden, sol, vindstilla och nästan stilla vatten. Wow, vilken morgon.På vägen ut till Robben Island stötte vi på 5-6 delfiner som höll show för oss.

Så kom vi fram till Robben Island, den gamla fängelseön där Nelson Mandela satt fängslad, och det var bara att hoppa i. Först fick jag simma in genom hemsk tång till stranden. Enligt reglerna måste man upp och stå på stranden innan simningen börjar. Så jag startade simningen, ut genom den hemska tången, och sedan ut i det kalla men fria havet. Det bet litet i skinnet, men simningen flöt på. Efter en timme får jag helt plötsligt se något som passerar under mig med en hisklig fart. Det var ingen haj, det var jag säker på. Det visade sig vara en lekfull ungsäl som tydligen tyckte att en simmande människa var kul. Vi hade sällskap i över 20 minuter och han busade hela tiden, gjorde alla möjliga volter och tricks, simmade fram och tillbaka och var så nära mig att jag kunde nudda honom. Han störde min rytm, helt klart, men det var kul underhållning. Efter ungefär två timmar började jag urskilja slutmålet i Blouberg och efter ytterligare 31 minuter var jag framme. Jag var hemskt trött under sista halvtimmen. Kylan sög musten ur musklerna, men jag frös inte. Sista biten var svår. Vågorna bröt in mot stranden och de var jättejobbigt, men det löste sig. Väl uppe på stranden vinkade jag åt följebåten och loppet var fullföljt på 2 timmar och 31 minuter. Jag är den ende svensken som gjort det här och klart att jag är stolt och väldigt nöjd med att jag klarade det.

Nu var det bara det svåraste kvar; att trött och frusen simma ut genom vågorna ut till båten, men det gick det också. På med varma kläder och sedan började kroppen att skaka i en halvtimme innan kroppstemperaturen var någotsånär tillbaka.

Det här var en upplevelse utöver det vanliga! Frågan är vad man ska hitta på nu!

Skribent: Anna Hammar

Postadress:
Svenska Simförbundet
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Kontakt:
Tel: 0104765300
Fax: +4687246861
E-post: This is a mailto link